Grönsaken är tillbaka! [med nostalgi]

Jaa, nog är den tillbaka alltså!
Är det verkligen vettigt av mig att hålla på såhär? Jag håller på att gå sönder!

Ena dagen har jag panikångest och vet inte vad jag ska ta mig till eller vart jag ska ta vägen [men detta är nog en egenskap en grönsak inte besitter, men vad vet man...?] och andra dagen kan jag verkligen säcka ihop och vara alltför chill för mitt eget bästa. Om jag inte får kontroll över min tillvaro snart så kommer skolan och känslolivet att knäcka mig.

Därför har jag bestämt mig för att försöka kontrollera förljande:

- Min sömn --> Jag måste börja sova mer än 6 timmar per natt, har inte gjort det på någon månad...

- Min motion --> Måste lägga chattandet mer åt sidan och försöka få tid över för en och annan power walk och att simma på Mbad med papp

- Mina prestationskrav --> Sluta jämföra mig med andra, börja tänka att jag behöver inte vara bra på allt och att jag duger som jag är

- Min självsyn --> Måste klara av att se mig i spegeln utan att hitta fel vart jag än tittar, älska mig själv mer och inse att jag faktiskt är älskvärd [emellanåt]

- Mitt skrivande --> Måste börja skriva på mina böcker igen för att få igång kreativiteten igen

Detta är det jag behöver uppnå innan nästa skolår åtminstone. Är man en lat, osäker, virrig grönsak som jag så går det inte att svänga om till den perfekta tillvaron med ett "SQUISH!" ner i komposten.

Det händer inte så mycket just nu. Skrev matteprov idag, jag fick som vanligt total blackout som alltid. Men vafan, jag är ingen tutti-frutti, jag är inte bra på allt. Ska försöka förstå mig på tyskan först och engelskan ströläser jag på hela tiden.

Ska arbeta under sportlovet nästa vecka. Får 150 e för det. Inte så dåligt för fem dagars jobb som tar absolut max en timme per dag.

Dessutom har Mickis [vännen som gett mig tillgång till detta jobb] bilder från Musiklägret -04. Bilderna på Ally! Jag blev helt salig. En våg av minnen strömmade över mig då jag mindes den där varma sommarveckan då jag var 11 år gammal, då jag blev kär i en kille med långt svart hår och världens underbaraste leende.

Ack, ja... Nostalgi...

Jag hittade av en ren slump ikväll också en dikt jag skrev till den sommaren:

Den dagen var himlen
Som förgätmigej
Då visste jag int' än
Att jag skulle möta dig

Hur kan jag förklara
Dina blickar mot mig
Jag kan inte svara
Gillar du mig, säg?

Om jag fick höra
Att du tyckte om mig
Så skulle jag göra
Allt för att få dig

Jag vet att du kanske
Int' ser mig som jag ser dig
Men av alla på lägret
Så såg du alltid på mig

Gah! Nostalgi!!!

Grönsak med nostalgi...
[Nuuu har du sett allt!]