Sent i november

Det är något visst med att sitta i köket om sommrarna, något väntande. Man sitter och dricker lite kaffe, äter någon smörgås och kanske läser något, t.ex. "Sent i november" av Tove Jansson. Det står en blombukett på bordet, det gör det alltid, för mamm tycker om blommor och vi har nyligen haft födelsedagsfest. Kronbladen börjar ifs redan falla, men det gör inget.

Ute lyser solen och fåglarna kvittrar så högt att det är omöjligt att inte höra dem, men efter ett tag blir ljudet en del av bakgrunden och man glömmer bort det. Ungefär som havet ute på Kökar, det kunde gå veckor utan att jag hörde havet trots att det brusade högt omkring Hamnö där jag bodde.

Ljuset, fågelkvittrandet och värmen ger en löften om att om du går ut så får du uppleva något vackert och skönt. Men jag sitter oftast kvar vid bordet och bara tittar, för jag vet att om jag går ut förstör jag förväntningarna om jag inte redan har en plan på vad jag ska göra ute.

Men idag hade jag något av en plan.

Ajy sov över här igår och när jag lyckades komma upp vid halv tolv tiden så var mamm på väg för att sjunga någonstans med Skrållan. Och så småningom försvann LiLLan iväg med Maja till deras stuga. Då tog jag fram en bunke jordgubbar, grädde, socker och två skålar och började skära upp. Sedan gick jag och Ajy ut och satte oss.

Ajy tycker inte om att vara i solen, den gör henne yr, men min hy behöver sol och jag behöver lagra D-vitamin till vintern. Efter ett tag tvingade jag henne upp på jumbotrampolinen. Där rullade hon in sig i ett täcke och somnade. Jag läste "Sent i november" och drog upp kjolen och rullade upp tröjan och solade lite.

Det var skönt. Det ska jag göra igen. Men jag måste hitta en ny bok, jag läser ut muminböckerna så fort... =3 De är mysiga och gör mig glad i själen. ^^

Nu ska jag kanske be om att få lite kaffe och göra lite sen middag åt mig.

Ciou~